Tag Archives: positiv förstärkning

123 Leken

Bra hjälpmedel för Reaktiva Hundar!

Bra hjälp för hundar som går upp i stress på promenad!

Bra att använda för hundar som håller på att lära sig gå avslappnat i koppel i stunder då det blir lite för “svårt” och de behöver hjälp med fokus!

Kul att lära in. Och enkelt att använda!

Klicka här för att ladda ner en PDF om hur du tränar in och använder 123 leken.

Allt du behöver veta för att dra igång står på 5 första sidorna.

Efter sidan 5 följer lite mer tips, förklaringar och avslutas med lite teori i appendixen för den vetgirige geeken.

Det här är ingen trollstav, men det kan absolut vara en liten smart del av lösningen!

VILL DU LÄRA DIN HUND VARA AVSLAPPNAD I KOPPEL?

Varmt välkommen på helg-kurs hos mig i Värmland den  6e, 7e och 8e juli!

Plats för 3 hundar och deras ägare. Vi tränar din hund att bli följsam och lyhörd i koppel ute på promenad och i mötet med andra. Ni bor i en varsin stuga tillsammans med er hund (bild av ena stugan nedan). 

HoppJerka

Ibland får ägare rådet att stå på kopplet för att lära hunden att inte hoppa upp. Är det ett bra råd? Är det effektiv, reko träning? Varför väljer vi den strategin framför andra? Och hur upplever hunden den situationen? Vad känner den och vad lär sig egentligen hunden när man trampar på kopplet, så att det blir så kort att hunden inte fysiskt kan hoppa upp? Och, vad är det egentligen man vill lära hunden när man står på kopplet..? Att inte hoppa..?

“Problemet” är ju att “inte hoppa” är ju inte ett beteende. Det är ju bara att “inte göra någonting.” Så, vad är det egentligen vi försöker lära hunden genom att hindra den att hoppa? Vad är mål-beteendet?

Är det att stå med alla fyra tassarna på marken kanske… Eller att ligga ner, med magen mot marken….

Eller, är det kanske  att hunden sitter upp, med alla fyra tassarna mot marken..?

En ännu intressantare fråga är väl, varför hoppar hunden? Och vad är det som förstärker hundens hoppande..? Någonting i omgivningens bemötande gör att hunden startade och fortsätter att hoppa. Att bara hindra hunden från att hoppa förändrar ju inte hundens motivation till att hoppa. Vad är det för konsekvens hunden får av att den hoppar, som den vill åt? Med andra ord; varför hoppar hunden?

Vi kan väl alla vara överens om att en hund som hoppar inte är en helt avslappnad hund. Hur kan vi hjälpa hunden att slappna av och känna sig trygg? Hur behöver vi förändra miljön för att hunden skall klara av att ha alla fyra tassarna på golvet, eller vad det nu är vi bestämt oss för att vi vill ha.

Men, varför hoppar den? Nedan ser vi en bild på härliga Lucky som bor hos oss ibland. Han älskar att hoppa. Han gör det när han är lite uppe i varv och glad. För att han vill ha uppmärksamhet. Han kan oxå göra det när han är lite stressad, för att det är ett beteende som han mår bra av att göra.

Om en hund mår bra av att hoppa i en situation är jobbig, är det då en smart lösning att bara hindra den från att hoppa då..? Eller behöver vi göra nåt mer, nåt annat för att hjälpa dom?

Om hunden hoppar för att den är glad är det då schysst att hindra den från att uttrycka sin glädje, utan att ge den en annan output…? Bara “sluta tack“!

Belönings-baserad träning kallas positiv förstärkning på fack-språk vilket betyder att i träning med hunden förstärker/belönar man ett beteende som t.ex. “att stå” genom att ge hunden nåt den vill ha – t.ex. en godbit – när den gör det vi vill.

Förenklat kan man säga att vår uppgift som tränare är att hjälpa hunden att lyckas och att belöna det, plus att se hunden och dess behov; förstå vad den känner så att vi kan hjälpa den om den behöver det. Så att den t.ex. slipper hoppa för att få en “läskig människa” den inte känner att flytta sig längre bort.

Har vi en nervös, osäker hund behöver vi vara väldigt snabba i frekvensen med vår träning för att hjälpa hunden förstå, för att hinna före innan det blir för svårt, och arrangera miljön så att hunden inte känner sig tvingad att hoppa. Då kan vi belöna allt det där bra som hunden gör när den mår bra och är i balans.

Det brukar inte va svårt att få en hund att sluta hoppa. Men det krävs tajming, det krävs teknik, och det krävs att man övar. Krävs det att man står på kopplet? Det finns många kris-situationer då man måste göra det. Men i ett planerat tränings-pass det har jag personligen svårt att se, varken med vuxna hundar eller valpar.

Missförstå mig rätt. Jag har absolut inget emot att man lär hunden att signalen “fot på koppel” betyder “hund har fyra tassar i golvet“. Det är inte “vad” man tränar jag ifrågasätter utan “hur” man tränar det.

VILL DU LÄRA DIN HUND VARA AVSLAPPNAD I KOPPEL?

Varmt välkommen på helg-kurs hos mig i Värmland den  6e, 7e och 8e juli!

Plats för 3 hundar och deras ägare. Vi tränar din hund att bli följsam och lyhörd i koppel ute på promenad och i mötet med andra. Ni bor i en varsin stuga tillsammans med er hund (bild inifrån ena stugan nedan). 

Så äter du en elefant

Under helgen som gått har jag hållit kurser i Lugn & Följsamhet på Hundtrixet utanför Värnamo och fick förmånen att jobba med många härliga hundar och deras fantastiska ägare.

Vi jobbade bland annat på följsamhet i koppel samt att lära hundarna möta varandra med lugn. Vi såg fantastiska framsteg hos alla deltagarna tack vare att vi delade upp mål-beteendenena (i det här fallet t.ex. att gå avslappnat i koppel) i små “lärbara bitar” som vi belönade med godis (förstärkte).

Har ni hört det engelska ordspråket om hur äter man en elefant?

Det handlar om att man måste bryta ner större “projekt” i mindre delar för att klara av dem. När det gäller “elefanter” så kan man ju omöjligt äta en hel elefant i en tugga. Det förstår ju vem som helst. Men när det gäller träning av hundar, eller för den delen träning av oss själva, så verkar vi glömma bort det där med att vi måste ta små, stadiga steg i rätt riktning.

Jag tror faktiskt att det här är ett av de vanligaste felen man gör. “Vi förväntar oss för mycket och mister därför hela stycket” som man säger.

Vi tar oss ingen vart för vi förväntar oss perfektion och finner således inget att belöna. Vi missar därför alla små delmål i den här flerstegs-raketen. Resultatet blir att träningen inte fungerar.

Ovan ser ni underbara Edwin med sin person Christer. Bilderna under är samma hund och samma person, några timmar senare.

Vi hade även turen att få jobba lite med 5 månaders valpen Flisa, se klipp nedan. Jag jobbar på precis samma sätt med valpar som med vuxna. D.v.s. vi förstärker små steg i rätt riktning, och vi använder utrustning som hjälper hunden att lyckas dvs en sele med 2 kontaktpunkter och ett “flytande handtag”. Vi belönade även Flisa, liksom alla andra hundar, för att de tittar på hundarna runt omkring. Det lär hunden att möta andra hundar med lugn!

Klippet illustrerar även vikten av mjuk koppelhantering! När Flisan inte är redo att följa med Susanne mjukar hon kopplet och smyger lite närma Flisan, ger henne en kort paus att tänka, och sen uppmuntrar vi glatt Flisan att följa med UTAN att rycka och dra i kopplet!! Tvärtom mot va många skulle göra alltså. Och vad händer? Flisan hänger på såklart vilket hennes person belönar.

Flisan bor tillsammans med mysiga Ängla som är 8 månader. Ängla kan ha lite bråttom och hamnar lätt i änden av kopplet med snabba svängar. Även här förstärkte vi små, successiva approximationer mot mål-beteendet vilket gav resultat.

Se oxå på klippet nedan hur Änglas ägare strategiskt väljer att ge Ängla godisen vid sidan, lite bakom sig. Det är oerhööööört viktigt att tänka på hur och var man ger hunden godisen!!! Det påverkar framtida beteende! Vill vi ha Ängla lite längre bak så droppar vi godisen där. Igen. Och igen. Och igen. Det skapar en vana hos Ängla att hålla sig längre bak, för det är ju “där det händer!!!

Jag har varit i kontakt med Flisas och Änglas ägare efter kursen som berättat att de hunnit träna lite sen vi sågs och att det blir bättre och bättre. Hejja Susanne och Peter och alla andra ägare som jobbar på, även när det känns svårt, för det gör det ju ibland för oss alla.

När man noterar, markerar och belönar små steg i rätt riktning mot mål-beteendet använder det som på fackspråk kallas shejping. Här kan du läsa mer om hur jag jobbar för att skapa Lugn & Följsamhet i kopplet. Om du inte hinner läsa så är kanske den viktigaste lärdomen att träna korta pass med mycket pauser. Det påminde finaste Eddie mig om på helgens kurs. Tack Eddie!!

Slutligen. Tänk på att använda godis din hund älskar. Simba (nedan) och de andra hundarna gillade verkligen min hemmagjorda lever-kaka. Om du vill prova göra den finner du receptet här.

STORT TACK TILL ALLA SOM KOM PÅ HELGENS WORKSHOPS!

Det var otroligt roligt att få träna med er å lära känna er lite grann!

VILL DU LÄRA DIN HUND GÅ AVSLAPPNAT I KOPPEL?

Varmt välkommen på helg-kurs hos mig i Värmland den  6e, 7e och 8e juli!

Plats för 3 hundar och deras ägare. Vi tränar din hund att bli följsam och lyhörd i koppel ute på promenad och i mötet med andra. Ni bor i en varsin stuga tillsammans med er hund (bild på ena stugan nedan). 

Belönings-Signal

Vad är en BelöningsSignal? 

En BelöningsSignal är en tydlig signal som man använder med hunden för att signalera att positiv förstärkning kommer, dvs ofta godis eller leksak. Signalen kan vara ett klick-ljud från en s.k. Klicker, eller ett BelöningsOrd som man själv väljer.  Ägare jag jobbat med använder ord som RÄTT, TOPP, ACERS, HEPP, YES osv. Signalen kommer alltså först, sen fiskar man upp en godibit/förstärkare som man ger hunden.

Varför är det bra att ha en BelöningsSignal?

Jo, för när man tränar kan man vara väldigt specifik och tydlig med exakt vad och när hunden gör rätt. Speciellt viktigt när man försöker rehabilitera hundar och lära in nya beteenden istället för gamla mönster, men även så klart oerhört effektivt när man tränar Freestyle eller Trix eller andra mer komplexa beteenden med sin hund.

En annan fördel är att man kan ge signalen när hunden tittar bort från ägaren vilket man ofta t.ex. gör i börja när man rehabiliterar reaktiva hundar som gör utfall mot andra hundar. Det är precis så vi tränar Enzo här på bilderna. Vi förstärker beteendet att titta-lugnt-på-en-annan-hund (utan att explodera) och ju mer träningen fortskrider kan vi förstärka beteendet titta-på-hund-och-titta-sen-på-ägaren. Vi shejpar med andra lugn och avslappning. Vi lär Enzo att själv klara av situationer med andra hundar.

Varför använder vi inte bara ordet “bra” eller “duktig vovve”?

Därför vi vill undvika ord och fraser som man använder lite då och då – slentrianmässigt – med hunden eftersom vår belönings-signal ALLTID skall följas av en belöning/förstärkning  för att vara så stark, tydlig och effektiv som möjligt!

Varför är en signal mer effektiv än vanligt beröm?

Eftersom vår BelöningsSignal ALLTID åtföljs av godis blir den mer positivt laddad än generella termer och ord som man ofta slänger ur sig lite hipp som happ utan att hunden får godis eller lek.

Påverkar BelöningsSignalen vår tajming?

Ja! En annan stor fördel är att BelöningsSignalen markerar det/de specifika beteendet vi valt ut, som vill ha mer av eller försöker lära in osv. I det här fallet med Enzo är det hela beteendet vi shejpar fram att lugnt-titta-på-andra-hundar-och-sedan-själv-titta-bort-sen-titta på ägaren-och-sen-gå-vidare. Vi bryter ner beteendet i små beståndsdelar som vi sen lägger ihop, successiva approximationer mot rätt beteende-kedja.

Eftersom vi markerat det som var RÄTT behöver vi inte stressa med att hinna fiska fram och snabbt ge hunden en godbit. Vi gav signalen och den indikerar vad hunden gjorde som vi vill ha mer av! Tränar vi utan Signal så måste förstärkaren/godiset/leken levereras absolut senast 2 sekunder efter att hunden gjort det vi ville, helst ännu snabbare! Om hunden får godisen 3 eller 4 sekunder efter beteendet kommer vår träning gå mycket långsammare eftersom det blir mindre tydligt för hunden exakt vad det vad den gjorde som “lönar sig”. Det är just det som Enzos matte och jag diskuterar i klippet nedan:

Vad är fördelarna med en Klicker jämfört med ett Ord?

Klickern är en väldigt snabb/kort signal. Den har ingen “känsla”, varierar aldrig tonläge (även om ägaren är irriterad så är klicket det samma som alltid). Det gör att det blir otroligt konsekvent och det blir väldigt tydligt (så länge man inte klickar fel, vilket man ju helt klart gör ibland – och då måste man ge en godis ändå, annars sänker man värdet av Klicket).

En annan fördel med Klicker är oxå att det hjälper ägaren att vara konsekvent när det gäller ordningen; Signal först sedan Godis/förstärkare! Yes! Signalen skall alltid komma först, sen kommer godiset. Handen skall INTE vara i fickan medans vi tränar, eller inte ens på väg mot fickan för att plocka upp en godis (för då blir det en del av kommandot/beteendet och man får en hund som inte gör beteendet om man inte har handen i fickan). Har man en Klicker i handen och ett koppel i den andra blir det möjligt att oxå stoppa handen i fickan för tidigt och fiska upp en godis.

Vad är fördelarna med ett Ord jämfört med Klicker?

När jag tränar med ägare använder vi oftast ett BelöingsOrd istället för en Klicker. Skälet är enkelt. Oftast är hunden kopplad, och det är svårt nog att hantera hunden/kopplet och godiset. Skall ägaren oxå ha en Klicker i handen så blir det ofta en sak för mycket. Vi har ju trots allt bara två händer. Och, vår mun har vi ju alltid med oss, medans en klicker kan ligga i fickan på “fel” jacka eller i “fel” väska.  Det är helt enkelt många gånger enklare att använda ett Ord istället för en Klicker.

Hur tränar man in ett BelöningsOrd?

Det gör man precis som när man tränar in en klicker dvs:

  • Välj ett ord, tex RÄTT.
  • Säg RÄTT och ge godis
  • Repetera.
  • Du kan också be hunden göra något den redan kan, säga RÄTT och sen belöna.
  • Kör många korta, separata pass.
  • Håll en lättsam och positiv ton!
  • Observera hunden! Det skall vara kul att träna för både hund och ägare. Visar hunden ointresse eller tecken på stress avbryt och prova en annan dag.

Stort tack till goaste Enzo och hans matte och husse för att ni kom till mig och tränade. Det var två fantastiska roliga dagar!

Och tack till Iggy som hjälpte oss massor!

För den som är intresserad finns det 1 plats kvar på Reaktivitets Rehab Weekend i Maj

Eller kontakta mig för information om hur vi kan lägga upp en skräddarsydd vistelse för dig och din hund!

Varmt välkommen att träna och bo i en av våra gäststugor tillsammans med din hund hos mig i Värmland!

Information om mina workshops finner du på mina Facebook Evenemang .   

Varför skäller hunden?

Om man vill förändra ett beteende hos sin hund, spelar det då nån roll varför hunden gör det den gör..?

Svaret är ett rungande sjungande “ja, orsaken, den känsla som driver fram och motiverar beteendet, har en enorm betydelse“! Annars skulle det bli svårt att inse vad det är som förstärker/motiverar/bi-behåller beteendet och svårt att finna rätt väg för att hjälpa hunden anamma ett nytt beteende.

Jag har nyss haft glädjen att jobba med underbara Leo och Zico, på bilden ovan, och en av sakerna vi jobbade på tillsammans med deras fantastiska person Marie var att de skällde i bilen.

Då frågar man sig alltså varför skäller dom? Är det för att de är bilsjuka? Eller är det bara en “dålig vana” de lagt sig till med? Rasen är en vakt-hunds-typ så kanske är det därför de skäller? Skäller de på saker de ser, i sånt fall vad? Skäller de för att de är exalterade eftersom de “vet att vi är på väg ut på äventyr”..? Skäller de hela tiden eller bara när man man svänger, bara på vissa ställen eller bara när man kommit fram osv?

I Leo och Zicos fall så skällde de mest när man körde på grusvägar, när man svängde, i rondeller, när man stängde och öppnade bakluckan, när någon gick förbi om bilen var parkerad och när de såg en annan hund. Båda skällde ofta – men inte alltid – samtidigt, och ibland satte den ena igång den andra. Leo tuggar oxå sönder sina koppel om de ligger i hans bur när de kör.

Det blir lite detektiv-arbete att nysta upp vad som triggar, vad som händer och vad man kan göra för att förändra men skällandet lät inte ångest-laddat och kändes inte som det hade inslag av rädsla, panik eller stark negativ stress.

För att få bort skällandet när man öppnade och stängde luckan använde vi vanlig hederlig positiv förstärkning (Operant Inlärning) med RÄTT som en belönings-markör. Vi markerade tystnad, belönade med godis och rörde gradvis luckan mer och mer tills vi kunde stänga och öppna utan problem. Vi använde Klassisk Inlärning genom att dels använda en fjärrstyrd godis-maskin så att vi kunde leverera godis när vi körde, och även genom att ge hundarna varsitt ben som de fick tugga på när vi körde iväg. På så vis kan man förändra hundens association med med bilkörning, läs gärna inlägget  Belöna Pipet där jag gör just detta med Iggy.

Leo, på bilden ovan, åt inte sit ben, men skällde heller inte, så vi insåg att Maries teori stämde: Zico, bilden nedan, var ofta “the fire-starter” så att säga.  Däremot skällde Leo när vi körde förbi en annan hund, något Marie i framtiden kommer lösa genom att täcka över buren. Eftersom Leo inte blir åksjuk, älskar sin bur och är väldigt trygg i bilen så fungerar det bra. Att arrangera om miljön på smarta vis är essentiellt när man arbetar med att beteende-“problem” hos djur. Gör man det bra undviker man problemet helt och hållet och då behövs ju faktiskt inte mer “träning”.

Men det är just det där med att förstå varför hunden gör det den gör som är viktigt. Iggy har oxå problem att åka bil vilket jag som sagt skrev om i inlägget  Belöna Pipet. Om jag skulle täcka över hennes utsikt skulle hon bli mycket värre, för hennes problem drivs av andra känslor; troligtvis en kombination av åksjuka och traumatiska erfarenheter som skapat ångest och stress.

Iggy har alltid ben att tugga på i bakluckan, vilket hjälper. Hon vill även gärna sitta i mitt knä när jag kör, vilket ju inte är särskilt lagligt eller praktiskt, men det säger mig att stress och ångest/oro driver på hennes bil-problem eftersom min närhet gör det bättre, men jag tror oxå att det har att göra med att hon då sitter lite stabilare mellan mina utsträckta armar. Att sticka ut nosen och lukta hjälper oxå. Att nosa är ju lugnande och att andas djupt hjälper i alla fall oss människor om vi är illamående, så det stöder min teori men återigen det är inte alltid så praktiskt att låta henne hänga ut med huvudet.

Det slog mig för ett tag sen att jag skulle prova hennes Thundshirt igen, och se om det kunde hjälpa. Thundershirten har annars inte varit lika lugnande/effektivt på Iggy som att använda TTouch Lugnande Bandage. Men. Om man inte är i samma utrymme som hunden är inte bandagen så smarta, eftersom hunden kan trassla in sig om den kliar sig o.s.v.

Och det hjälpte! Vi åkte nästan 2 mil innan ett pip kom. Hurra!

Iggy sitter upp nästan hela tiden i bakluckan. Hon lägger sig en kort sväng sen sätter hon sig upp igen och tittar ut. Lägger vi in en väska klättrar hon gärna upp på den, trots att bakluckan är väldigt stor och hon absolut inte behöver sitta på väskan av utrymmes-skäl. Detta stöder min teori om åksjuka och vi planerar därför att bygga en slags upphöjt golv i bakluckan så att Iggy kan ligga och titta ut, om hon nu skulle vilja det.

Idag när vi skulle köra 12 mil gjorde min partner ett “temporärt” golv av en stor resväska och la in en hundsäng på den, vilket gjorde att Iggy kom upp i höjd. Skulle det hjälpa..?

Lyckligtvis ja! Det hjälpte faktiskt! Iggy pep i princip inte alls på hela 12 mil! Och som man (nästan) ser på bilden nedan så låg hon ner oxå.

Marie kommer i fortsättningen ge Leo och Zico ben när de startar nya resor, för att ge hundarna nåt kul att göra i början av resan. Även om Leo inte åt sitt ben när vi övade så säger mig hans koppeltuggande-beteende att de är bra att han har nåt att tugga på om och när han behöver/vill. Marie kommer även använda sin fjärrstyrda godis-automat.

Iggy har fortfarande stora problem när vi närmar oss slutet av en resa och det börjar svänga och man saktar ner. Jag tror det har med hennes separations-problematik att göra (för hon har inte samma problem när vi kommer hem). Jag hade tänkt att lägga upp en video på hur det faktiskt såg ut och lät idag, men det känns för hjärt-skärande så jag skippar det. Vår rehabilitering och träning av Iggy är något vi kommer leva med och jobba på hela hennes liv. Ibland tar vi två steg framåt och ett steg bakåt, men på det stora hela går det i alla fall framåt med starka steg.

Nedan lite fler bilder från våra härliga tränings-dagar tillsammans med Leo, Zico, Isa, Adde och deras personer Marie och Susanne. Jag har nog världens bästa jobb som får spendera mina dagar på det här viset. Lycka!!

Vill du oxå komma och bo och träna hos mig så tar jag nu bokningar för 2018 för Bo & Lär Paket hos oss i Värmland.

Jag är certifierad TTouch Instruktör för husdjur och diplomerad Beteendeutredare för Hund & Katt. Vill du ha hjälp med ditt djur kontakta mig gärna via HusdjursCoachens Facebook Sida, på +46 727 31 24 83 eller milene.wallin@hotmail.co.uk.

Jag kommer hålla ett antal workshops under hösten, se mina Facebook Evenemang för lista. 

Vill du boka mig för en Föreläsning eller Workshop så hör av dig. 

Priser finner du på sidan Tjänster & Pris.

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

Hurra för Maggie

Goa, fina Maggie kom till  mig tillsammans med sin person på två dagars träning. Maggie är reaktiv runt kor och hästar och om hon är uppe i varv kan hon även reagera på andra hundar.  Alla hundar och alla situationer är olika. I Maggies fall verkade hon varken rädd eller väldigt stressad runt boskap. Vår uppfattning var att beteendet mestadels drivs av frustration och hennes inneboende vallhunds-instinkt, vilket förstärkts genom repetition.

Maggie kommer ursprungligen från Irland och vi vet väldigt lite om hennes bakgrund. Hon är en extremt social och positiv hund som älskar människor och gillar att träna men som snabbt kan bli frustrerad om hon inte förstår. Därför har vi arbetat med att bygga Maggies frustrations-tolerans parallellt med att hjälpa Maggie att ändra sitt beteende runt boskap.

Vi har använt en massa olika varianter av lek, positiv förstärkning, sök, och TTouch i vår träning.

Vi använde en TTouch sele och 1,5 meters koppel med separat handtag i formation både med 1 och 2 kontakt-punkter.

Det var varmt så vi såg till att ha en hink med vatten med oss…

Och hade mycket pauser med både simning och vila.

Självklart arbetade vi med distanser stora nog för att Maggie skulle klara av att känna sig lugn och trygg. På fotot nedan är Maggie och hennes person vid den gröna pilen till höger, och kossorna är bakom träden till vänster vid den röda pilen. Så långt ifrån behövde vi vara när vi började vår träning.

Klippet nedan är ett av tränings-passen tidigt den första träningsdagen, på samma plats som bilden ovan. Det är stor distans till kossorna i hagen men när kossorna rör sig blir det ändå för mycket för Maggie. Vi ökade således distansen för att lugna Maggie och när vi sedan stryker på kopplet hjälper det direkt Maggie att lugna sig.

Jag har skrivit tidigare om vikten av en mjuk koppelhantering vilket är en stor del av Tellington TTouch Träning och på klippet nedan ser man tydligt hur otroligt effektivt det kan vara att göra något så enkelt som att stryka på kopplet.

Att få göra saker man kan och är väldigt duktig på är kul för oss alla, så även för hundar. På klippet nedan fick Maggie bland annat trycka nosen mot sin ägares hand – något hon tyckte var väldigt kul – lek helt enkelt – och något som även hjälper hennes ägare att bryta “sikten” med det “jobbiga” när Maggie ser ut att behöva “hjälp” att hålla sig lugn.

På klippet nedan har Maggie även en TTouch Head Wrap på sig för att främja lugn. I slutet av klippet blir buskaget så tätt att Maggie inte längre ser hästarna. Notera hennes reaktion då hästarna försvinner ur sikte! Hon vädrar och visar att hon verkligen vill hålla koll på vart de är. Det är otroligt viktigt att vi låter hundar ha kontroll och hålla koll på stimulit!

Plus när en hund som “ignorerar” det jobbiga är det ofta ett tecken på stress. En lugn hund klarar av att regelbundet titta på stimulit och sedan fortsätta “vara hund” och njuta av promenaden och naturen: det är beteendet vi shejpar fram i vårt arbete med Maggie.

Sista tränings-passet dag 2 – vår sista träningsdag – jobbar Maggies ägare vidare med att belöna Maggies bra beslut – när Maggie klarar av att titta på djuren och vara lugn – genom att markera med sin belönings-signal RÄTT och följa med belöning. Detta varvas med att Maggie får trycka nosen mot handen. Vi ger ofta belöningen så att Maggie får söka upp den. Att få använda nosen är avslappnande och lugnande för hundar.

Vi jobbar korta pass med mjuk koppelhantering och observerar som alltid Maggie så att vi kan respektera/uppfylla hennes önskningar/behov om ökad distans, paus osv, vilket bygger tillit och hjälper Maggie att lära sig att ta bra beslut och hålla sig lugn.

Nedan är sista delen av vårt sista träningspass tillsammans. Maggie klarar galant av att gå förbi kossorna. Hon lägger sig t.o.m. ner frivilligt med kossorna i sikte och jag höll på att börja gråta av glädje.

Hurra för Maggie och hurra för hennes ägare som gör ett så fantastiskt jobb! Hennes koppelhantering och tajming är precis på pricken. Här använder hon både godis och boll som belöning. Bollen är bra för Maggie eftersom den stimulerar till lek och lek är inte kompatibelt med varken frustration, ilska eller rädsla! Plus att det är lugnande för Maggie (och de flesta hundar) att få bära på något.

Lugn, fokus och följsamhet – Introduktion till Tellington TTouch

Vill du lära dig använda TTouch?

Söndagen den 15e Oktober ger jag en TTouch workshop på Hundtrixet i Jönköpings län, inte långt ifrån Värnamo.

Fokus ligger på praktisk träning, max 8 deltagare med hund, läs mer här. Biljetter bokas via epost marianne@hundtrixet.se eller telefon 0732-001225. Anmälan är bindande.

OM MIG

Jag är certifierad TTouch Instruktör för husdjur och diplomerad Beteendeutredare för Hund & Katt. F.n. spenderar jag halva tiden i Stockholm och den andra halvan hemma på vår gård i Värmland. Du kan läsa mer om mig här. Och vad jag kan hjälpa till med kan man läsa om här. Nedan en bild från en av våra gäststugor som ägare kan bo i med sin hund när de kommer och tränar hemma hos mig.

Positiva Veterinär-Besök

Släpp henne lös du” säger vår veterinär med lugn stämma första gången jag besökte henne med Iggy, samtidigt som hon sprider ut hund-godis på golvet och undviker att titta på Iggy. Jag kunde slagit armarna omkring henne så lättad och glad blev jag. Hennes klinik ligger mitt i skogen, sista huset på vägen. Hurra inte massa läskiga människor och trafik! Inte massa andra kunder som sitter och stressar i ett packat väntrum heller.

Ett rutin-besök hos veterinären är långt ifrån rutin för de flesta hundar! Har man en nervös hund som Iggy blir utmaningen ofta ännu större.

  • 38% av hundägare uppger att deras hundar hatar att gå till veterinären (Landsburg, G., Hunthausen, W., Ackerman,L., 2012).
  • 70% av hundarna i en studie ville inte följa med sina ägare in till kliniken, 55 % av hundarna var svåra att kontrollera, 27 % gnällde vid injicering och 18 % försökte bita veterinären (Stanford, 1981).
  • 78,5% av 135 hundar i en studie visade rädsla när de undersöktes, 13,3% av dessa hundar hade ägarna fått dragit eller burit in till kliniken (Döring et al, 2009).
  • 53,3 % av friska hundar uppvisade 4 eller fler stress-relaterade beteenden i väntrummet. 28,9% ansågs ha en hög stressnivå (Mariti et al, 2015).

Spelar det verkligen en jätte stor roll att hunden blir lite stressad hos veterinären… Det är ju över relativt snabbt…?

Absolut! Det spelar en jätte roll av flera av olika anledningar.

  • Stress influerar hur hunden upplever smärta (Lind et al, 2017).
  • Stress påverkar hundens beteende vilket gör det svårare för veterinären att ställa en diagnos.
  • Stress har även ett signifikant inflytande på test-resultaten när man tagit blodprov.
  • En obehaglig upplevelse hos veterinären kan bli fröet som sår osäkerhet runt människor hos hunden. Hjärnan, eller specifikt amygdalan, är förprogrammerad till att lägga hotfulla situationer på minnet direkt, medan stress gör det omöjligt för hunden att lära sig/minnas andra socialt accepterade beteenden. Det är helt enkelt så allas våra hjärnor fungerar på en molekylär nivå (Overall, 2013). Man kan som bekant inte lära en stressad hund något vettigt alls.
  • 48% av 2718 veterinärer i en undersökning uppgav att de blivit bitna av en hund det senast året (Fritschi et al., 2006).

Det behöver faktiskt inte va så! Det finns många saker veterinärer kan göra för att underlätta för sina patienter så välj en “bra” veterinär. Men finns också en oändlig massa saker vi ägare och tränare kan göra för att sänka hundens stress hos veterinären!

Framförallt att behöver vi lära hundarna att själva bli delaktiga i undersökningarna & behandlingen!

Om vi lär/tränar hunden att inte bara vara OK med undersökningar utan att själva aktiva delta kan vi sänka hundens stress hos veterinären enormt mycket.

OmvårdnadsTräning!

Det handlar om att skapa positiva rutiner för att ge sprutor, att bli undersökt överallt, att ha munkorg, att ha kon över huvudet osv, genom att etablera en förstärknings-historik via vanlig, hederlig belönings-baserad träning.

Alla dessa saker är en del av min vardagsträning med Iggy. Jag håller sakta på att bygga upp det med positiv förstärkning, mot-betingning och andra metoder. Lugnande TTouch Beröring och Bandage kan också hjälpa när man väl är på kliniken samt att hunden får ha med sig sin favorit-leksak (så länge det inte blir problem med vakt-beteenden). Att få bära på en boll kan vara väldigt betryggande för Retriever-hundar t.ex.

SAKER ATT TA I BEAKTNING:

  • väntrummets design
    • att hundar och katter har separata rum
    • olika dörrar för in och ut så hundar slipper mötas i dörren
    • storleken och hur många djur som samlas på en liten yta
  • eventuell väntetid
    • låt hellre hunden vänta i bilen eller gå promenad om så är möjligt
  • golvets kvalitet
    • Hundarna mister balansen på hala golv vilket bidrar till stress
    • TTouch markarbete kan förbättra hundens balans på glatta ytor
  • ljuden
    • klassisk musik kan vara lugnande
  • ljuset
    • starkt ljus är svårt att göra något med, men man skall vara medveten om att det påverkar hunden
  • dofterna
    • feromon-spray eller halsband kan hjälpa hunden att bli mindre stressad av alla “jobbiga”, obekanta dofter den upplever
  • gå på vågen
    • med TTouch markarbete eller andra balansövningar kan hunden vänja sig vid att gå upp på en yta som rör sig
    • vanlig träning med godis hos veterinären går också bra
  • ställas på undersöknings-bordet
    • när tränade du sist din hund att va OK med att lyftas upp på ett bord och stå där?
  • undersökningarna
    • Öron, ögon, tassar, mun, rumpan, halsen, magen, listan kan göras hur lång som helst. Starta träna i hemmets trygghet och öka sedan störningen genom att träna ute på promenad osv.
  • tvång & fasthållning
    • Koppel är ett måste hos många veterinärer men ju bättre du tränat din hund på “undersökningar” hemma ju mindre fasthållning behövs hos veterinären. En framåt och öppen veterinär har också koll på hur undersökningar kan göras så enkelt som möjligt.
  • vaccinationer med sprutor och spray i nosen
    • det går också fint att träna
  • verktygen
    • träna hunden att gilla att bära munkorg, att ha kon runt huvudet osv
  • veterinärens bemötande av hunden
    • välj en lugn och öppen veterinär som låter saker ta sin tid
  • Låt hunden ha med sin favorit-leksak om så är möjligt
  • Använd TTouch Lugnande Bandage och TTouch beröringar
  • Tänk på din egen stress och på hur det påverkar hunden

FÖR DEN SOM VILL HA HJÄLP MED SITT DJUR

Vill du ha hjälp med ditt djur, boka en föreläsning, eller komma på besök och träna hemma hos mig ta kontakta via HusdjursCoachens Facebook Sida, på +46 727 31 24 83 eller milene.wallin@hotmail.co.uk. Priser finner du på sidan Tjänster & Pris.

Jag är certifierad TTouch Instruktör för husdjur och diplomerad Beteendeutredare för Hund & Katt. F.n. spenderar jag halva tiden i Stockholm och den andra halvan hemma på vår gård i Värmland.

FÖR DEN SOM VILL LÄRA SIG MER

REFERENSER FÖR DEN SOM VILL LÄSA MER

AVSAB Position Statement onPositive Veterinary Care

Döring et al, 2009. Fear-related behaviour of dogs in veterinary practice. Veterinary Journal. Oct, 182 (1) p.38-43.

Fritschi, L., Day, L., Shirangi, A., Robertson, I., Lucas, M. & Vizard, A. (2006). Injury in Australian veterinarians. Occupational Medicine-Oxford, 56: 199–203.

Landsburg, G., Hunthausen, W., Ackerman,L., (2012 3rd edition) Handbook of Behavior Problems of the Dog and Cat. Elsevier Heath Services.

Lind, Ann-Kristina.,  Hydbring-Sandberg, Eva., Forkman, Björn. &  Keeling, Linda, J. (2017) Assessing stress in dogs during a visit to the veterinary clinic: Correlations between dog behavior in standardized tests and assessments by veterinary staff and owners. Journal of Veterinary Behaviour. 17 (2017) p.24-31.

Mariti, C., Raspanti, E., Zilocchi, M., Carlone, B. & Gazzano, A. (2015). The assessment of dog welfare in the waiting room of a veterinary clinic. Animal Welfare, 24: 299–305.

Overall, Karen (2013) Manual of Clinical Behavioral Medicine for Dogs and Cats. Elsevier Health Services.

Patel, Chirag, som driver Domesticated Manners.

Svan, Jonna som skrivit “Stress, rädsla och aggression hos hund i samband med veterinärbesök“, ett examens arbete för kandidatexamen på veterinärprogrammet på SLU.

Belöna Pipet

“Ger du henne godis när hon skäller så belönar du skällandet!” Hur många gånger har man inte hört det. Eller; “här kör vi med mutor ser jag“, vilket ofta sägs med en giftigt, fördömande blick.

Jag säger tack, men nej tack till människor som har sin egen alternativa sanning, för någon vetenskapligt vedertagen sanning är det inte.

När det gäller beteende-förändring är det ju oftast den bakomliggande/pådrivande känslan vi behöver förändra. Förändrar vi hur hunden känner så tar vi bort hundens motivation att skälla på bilar eller vad det nu är den gör. Klassisk betingning/inlärning kan va perfekt till detta, och ofta enklare att använda än Operant betingning/inlärning vilket jag skrivit om tidigare.

Att ge godis när hunden skäller/piper/osv behöver alltså inte vara en belöning/förstärkning av beteendet utan det kan hjälpa hunden att förändra hur den känner för situationen via inlärningsprocessen Klassisk Betingning.

Nedan ett exempel axat ur livet, plus en solid studie som referens.

Iggy har lite problem att åka bil och jag har tänkt att vi är båda redo att jobba lite mer på detta  nu. Hon är mycket bättre än hon var. Hon brukade skrika i panik, slita sönder delar av inredningen i frustration, spy ibland osv.

Idag är hon ofta OK så länge vi kör lugnt, rakt fram. Ju mer det svänger och man stannar till osv desto jobbigare blir det för henne och då piper hon. Börjar hon jaga upp sig och pipa högre/skrika i bakluckan stannar jag bilen och tar fram henne, sätter på henne bälte och ger henne TTouch Beröringar och godis vilket hjälper/lugnar men det är inte alltid så praktiskt för chauffören. Det är dock essentiellt för tilliten/relationen att inte ignorera hunden när den får panik på det viset.

Iggys “problem” och pådrivande känslor är troligtvis delvis att hon ibland blir åksjuk plus  dåliga minnen/inlärning/trauma/stress från sin första bilfärd, då hon 2,5 år gammal kördes i en van, hela vägen från Rumänien till England. Det måste ha varit en fruktansvärd, lång och skrämmande upplevelse för både henne och de andra hundarna. Inlåsta. Massa främmande dofter och ljud. Okända hundar. Rörelse på ett sätt de aldrig tidigare upplevt. Inte veta om det nånsin tar slut, osv.

Nedan är första bilden tagen av Iggy när hon kommit fram, för första gången på Engelska mark, ett halvår innan hon kom till vår familj. Man ser ju att hon är så rädd/chockad/traumatiserad att hon i princip försöker smälta ner och försvinna genom gatustenen.

Lite skillnad på den bilden jag tog på Iggy igår medan jag satt och förkovrade mig i Karen Overalls fantastiska bok Manual of Clinical Behavioral Medicine for Dogs and Cats.

Så, dags för bilträning! Igår när jag och Iggy skulle åka bil till en kompis tog jag min fjärrkontroll…

… och ställde in min “Manners Minders” i bakluckan, laddad med världens bästa hundgodis; hemgjord leverkaka. Manners Minders är en av olika produkter på marknaden som hjälper dig leverera godis fjärrstyrt till din hund. Iggy är vet hur den funkar. Vi har använt den en hel del. Jag trycker på knappen, det låter “piiiiiiIiiip” och börjar snurra tills en godbit kommer ut.

Nedan en kort filmsnutt på själva leveransen. Som ni hör ber jag också Iggy att “find it“. Det är första gången jag har “automaten” i bilen och Iggy behöver lite extra uppmuntran för att hajja vad som gäller.

Så stänger vi luckan och kör iväg,. Jag med fjärrkontrollen i handen. Redo att “öva bilkörning” med Iggy!

Under hela bilfärden, ca 10 minuter, levererar jag godis då och då oavsett vad Iggy gör. Ibland piper hon. Ibland är hon tyst. Hon kan vara i vilken position hon vill. Jag filmade en snutt som ni ser nedan.

Precis så enkelt är Klassisk Inlärning. Med repetition kommer Iggy bygga upp en mer positiv association med att vara i bilen. Hon får nåt annat att tänka på än att stå och stressa upp sig. Att äta godis frisätter dopamin och andra härligheter i kroppen som säkert hjälper henne att bli mindre åksjuk. Den positiva upplevelsen av att få äta leverkaka smittar av sig på bilupplevelsen!

Jag använde samma teknik när jag lärde Iggy att älska hundgården. Nu väljer hon t.o.m. själv att gå in i hundgården på sommaren om vi får besök i trädgården av folk hon inte känner dvs som hon blir lite osäker/rädd. Då går hon in i hundgården och lägger sig (hurra!!). Jag klicker-tränade henne också i hundgården och har spridit ut mat där. I bakluckan på bilen får hon även ofta tuggben.

Så över till mer vetenskapliga bevis än min bilträning!

Clive Wynne och Alexandra Protopopova gjorde en studie som heter “Improving in-kennel presentation of shelter dogs through response-dependent and response-independent treat delivery: TRAINING SHELTER DOGS“. De testade hur man kunde träna hundar i kennel att skälla mindre. Skäller hunden har den en sämre chans att bli omplacerad. Blir den inte omplacerad riskerar den att få sätta livet till. Därför kan det vara livsviktigt att lära en sådan hund att vara tyst.

Dessa omplaceringshem simmar inte i pengar, och att anställa välutbildade instruktörer kostar. Men som ni såg på videon ovan, att leverera godis utan att behöva tänka på tajming eller beteende är plätt-lätt!

I studien tränade en grupp instruktörer ett gäng hundar till att vara tysta med operativ betingning. De ringde i en klocka som belönings-signal/klick och jobbade med positiv förstärkning. En annan grupp ringde i en klocka och levererade godis oavsett vad hundarna gjorde i sin kennel dvs Klassisk Betingning. Plus att det fanns en kontroll grupp som bara ringde i en klocka…

Resultatet blev lika för båda tränings-grupperna! Välutbildade instruktörer som jobbade med Operativ Betingning och den grupp som använde Klassisk Betingning minskade skällandet lika mycket (-67,5% median). Hundarna i kontrollgruppen däremot ökade skällandet (+15,3%).

Är det inte magiskt! Hundarna i den Klassiska Betingnings Gruppen skäller mindre för att de upplever kenneln på ett mer positivt vis, och har lärt sig associera främlingar med chans att få godis. Och det är så himla enkelt!

Det finns t.o.m. ett program som heter Open Paw där man implementerat “enkla” detta tänk. Hundarna i Open Paw får sin mat pö om pö av besökarna, istället för  i en skål två gånger om dagen. För den som vill veta mer om det, ligger det ett klipp längst ner i inlägget.

Det enkla är ofta det bästa! Lycka till med träningen!

Milene Wallin är certifierad TTouch Instruktör för husdjur och diplomerad Beteendeutredare för Hund & Katt. Hon spenderar f.n. halva tiden i Stockholm och den andra halvan på sin gård hemma i Värmland.

Vill du ha hjälp med ditt djur, boka en föreläsning, eller komma på besök och träna hemma hos Milene ta kontakta via HusdjursCoachens Facebook Sida, på +46 727 31 24 83 eller milene.wallin@hotmail.co.uk. Priser finner du på sidan Tjänster & Pris.

 

Hundmöten: TräningsTips (15-21)

Här är sista delen av tre inlägg som alla presenterat sju olika saker man skall tänka på när man vill hjälpa hunden hantera hundmöten på ett bättre sätt!

  • 1-7 finns här
  • 8-14 finns här
  • 15 Sök
  • 16 Öva utan stimuli
  • 17 Läs hundens signaler
  • 18 Arbeta i team
  • 19 Filma träningen
  • 20 Planera & förbered träningen
  • 21  Säkerhet framför allt

 

15) Sök

Att få nosa är lugnande för en hund och på bilden ovan nosar Bozz i snön tillsammans med Tina. Om man övar in ett enkelt SÖK kan detta vara ett perfekt litet verktyg att ha med sig när man övar på hundmöten!

Som alltid, din hund skall inte prova SÖK första gången ni är ute och tränar på hundmöten. Du behöver en stoooOOOoOooor och lååååååååÅÅååång förstärknings-historik på beteendet innan det blir riktigt användbart i jobbigare/stressiga situationer. Hunden skall “veta” att SÖK betyder “jippi – chans att nosa upp godis“!! Då blir det väldigt värdefullt och nåt hunden lättare väljer istället för att välja stress.

Att få SÖKA frisätter Dopamin, kroppens egen glädjemolekyl, som får hunden att känna entusiasm och positivitet. Perfekta känslor att smitta ner “jobbiga” hundmöten med! Nedan ser vi Kerstin med sin hund Dos som tar sig en sniff när de jobbade tillsammans med Bozz förra helgen.

 

16) Öva utan stimuli

Ja, visst är det självklart. Men hur ofta lägger vi tid på att öva koppelhantering inomhus med hunden? Eller i trädgården eller på parkeringen med hunden? Eller helt utan hund?

Att lära sig stryka mjukt på kopplet gör man faktiskt enklast genom att  först t.ex. knyta kopplet i ett staket och stryka, helt utan hund. Och öva tillsammans med en annan människa. Det är väldigt effektivt. En kan vara hund och den andra öva, öva, öva.

Att lära sig någonting när man är stressad – och det blir man lätt när hunden drar i kopplet eller exploderar –  är inte det enklaste. Det vet vi ju och det är ju därför vi försöker se till att våra hundar är lugna när vi tränar.

Bara för att man “vet” hur man skall göra, betyder inte att man kan göra det på ett mjukt och inbjudande vis. Det kräver massa övning innan man åstadkommer det!

 

17) Läs hundens signaler

Jag har skrivit mycket om hundens stress-signaler tidigare. Ju mer du lägger märke till desto bättre beslut kan du ta. Det är stressigt för oss alla att lära oss nya saker. Att hunden slickar sig lite om nosen, gäsparskakar sig eller tittar bort det kan man förvänta sig, men man vill inte ha för mycket av det, man vill förstå varför det händer, samt självklart undvika att det eskalerar och exploderar. Verkar hunden ha “fastnat i en doft på marken” eller  kliar sig kan det vara ett tecken på stress och att man behöver “hjälpa” hunden.

 

18) Arbeta i team

Att jobbat två personer tillsammans med en hund har klara fördelar. Man ser så mycket mer då! Det är otroligt lätt att missa många av hundens stress-signaler listade ovan (punkt 17) när man går med hunden i koppel själv. Man är helt enkelt för nära och i fel vinkel.

Är man två kan man hjälpas åt att se till att hunden inte eskalerar och att den får hjälp när så behövs!

 

19) Filma träningen

Att filma träningen är enormt bra eftersom man kan analysera saker så bra efteråt! Speciellt värdefullt om nåt gick väldigt bra, eller mindre bra, så att man förstår mer.

Jag filmade lite när vi började jobba på fältet med Bozz & Tuffa. På klippet gör Tina TTouch beröringar på Bozz, vilket hade en fantastiskt rogivande effekt på Bozz. De gjorde även lite SÖK. Tuffas ägare jobbade tillsammans och Tuffa fick också göra SÖK.

Just här filmade jag för att få båda hundarna med i bild, därför ser man inte så mycket detaljer och närbilder.

 

20) Planera & förbered träningen

Alla aktiviteter påverkar hunden på ett eller annat sätt, bra eller dåligt. Berikning med matleksaker dagarna innan kan öka tålamodet på din hund både på lång och kort-sikt. Det finns många studier som påvisar de positiva effekterna av att ge hunden regelbundna beriknings-aktiviteter.

I vissa fall, om man har en hund som reagerar starkt negativt under varje promenad, bör man överväga att ge hunden en paus från promenader. Självfallet måste hunden ändå få uträtta sina behov, men när det gäller själva aktiveringen så gör man den inomhus med berikning, träning, sök, osv. Denna “paus” kan vara vad både hunden och ägaren behöver för att “komma ner” från konstant sky-höga stresshormoner som adrenalin och kortisol. Man vet att långvarig stress påverkar beteendet och välmående oerhört negativt för både djur och människor. Och om man kan hjälpa hunden komma ner från detta, kan man få ett gyllene tillfälle att äntligen börja lära hunden ett nytt sätt att hantera hundmöten.

Jag läste precis ett arbete där man tittat lite på just möjligheten att att ge reaktiva hundar en semester från deras promenader. Det är inte en fallstudie (väldigt få hundar med i studien, ingen kontrollgrupp, dom har inte definierat sina mätresultat osv) men det är intressant i alla fall.

Alla reaktiva hundar som fick genomgå ett AvslappningsProgram där man bland annat drog ner på deras promenader visade starkt förbättrade beteenden när de testades efter AvslappningsProgrammet. Bland annat reducerades skällandet med 80% och utfallen reducerades med 88%, se bild nedan.

Man kan inte läsa denna studie som en lagbok, för det är som sagt ingen regelrätt fallstudie, men allt jag läst tidigare och min egen erfarenhet säger mig att det ligger mycket i det här och det som ibland verkar logiskt, t.ex. att man tror att mer motion leder till en lugnare hund, faktiskt ibland inte alls stämmer.

Är din hund stressad/reaktiv, byt aktiviteter som bollkastning mot aktiviteter där din hund utmanas och belönas på andra, lugnare sätt.

 

21)  Säkerhet framför allt

Slutligen säkerhet. Vi introducerade munkorgs-träning med Bozz, se nedan. Min egen Iggy håller också på att bli munkorgs-tränad. Ingen av dessa hundar har någon tendens att bita men det finns en massa anledningar till att lära sin hund gilla att bära munkorg!

Bozz matte vill se till att Bozz inte kan råka få i sig saker som folk slänger i parker. Jag vill säkerställa att Iggy är OK med munkorg om hon nån gång blir väldigt sjuk och måste läggas in. Eftersom hon är så extremt rädd för okända, så vore det en trygghet för henne att få ha på sig munkorg på en främmande/läskig plats, när väl munkorgen är helt intränad.

Smärta påverkar som bekant beteende negativt. Har man väl haft en hund som blivit riktigt sjuk som våra Poppy blev så vet man att även den snällaste, lojalaste hunden kan  morra för att få vara ifred när den har riktigt ont. Måste man då tränga sig på en sån hund kan munkorgs-träning ha varit en väldigt bra investering.

Munkorg, staket, bra sele/koppel osv är alla essentiella säkerhetsåtgärder. Ta det säkra före det osäkra!

Först lärde vi Bozz att själv sticka in huvudet i munkorgen. Som ni ser på bildserien nedan fick Bozz trycka nosen mot munkorgen medan Tina flyttade undan handen. Det är alltså INTE ägaren som trycker på korgen utan tvärtom!

Det lärde sig Bozz på några repetitioner! Sen tog vi ut två munkorgar på fälten och så fick Bozz springa mellan oss båda och hämta godis i varje munkorg! Hur kul som helst om du frågar Bozz (och mig)!

Det här var de sista 7 TräningsTipsen som kan vara bra att ha i åtanke om man vill hjälpa sin hund att hantera hundmöten på ett lugnare vis kommer i nästa inlägg. Totalt har jag sammanställt 21 TräningsTips för hundmöten. Missade du de andra 1-7 finner du dem här och 8-14 finns här.

Milene Wallin är certifierad TTouch Instruktör för husdjur och diplomerad Beteendeutredare för Hund & Katt.

Vill du ha hjälp med ditt djur, boka en föreläsning, eller komma på besök och träna hemma hos Milene ta kontakta via HusdjursCoachens Facebook Sida, på +46 727 31 24 83 eller milene.wallin@hotmail.co.uk. Priser finner du på sidan Tjänster & Pris.

SaveSave

Hundmöten: TräningsTips (8-14)

Tänk på att om man vill ha ett nytt, annorlunda  beteende så måste man förändra hur hunden känner inför det “jobbiga”. Med små, lugna positiva steg övertygas hunden över tid om att det faktiskt inte är läskigt/frustrerande/osv. Hunden lär sig att möten t.o.m kan leda till positiva känslor som avslappning och glädje.

  • 1-7 i förra inlägget
  • 8 TTouch Beröringar
  • 9 TTouch Lugnande Bandage
  • 10 Låt hunden ta in information
  • 11 Frivillighet, valmöjlighet & tålamod
  • 12 Belöna bra beslut med Positiv Förstärkning
  • 13 Belöna bra beslut med Negativ Förstärkning
  • 14 Lek

 

8) TTouch Beröringar

En del hundar reagerar väldigt positivt på TTouch Beröringar. Det kan hjälpa hunden att hålla sig lugn, eller hjälpa hunden lugna ner sig snabbare efter en stressig upplevelse. Och, när dessa beröringar sitter i benmärgen hos oss ägare så är det faktiskt även lugnande för oss att administrera dem, så att säga.

Jag har haft en del “kris-situationer” med såväl mina egna som andras hundar. Då har det varit oerhört betryggande och lugnande för både mig och hundarna att ge dem TTouch.

Tänk på att TTouch beröringar inte handlar om muskel-massage, utan man förflyttar “bara” huden på olika vis. Prova att sätta ett – eller några fingrar – över ena ögonlocket och flytta huden varsamt men ändå bestämt/betryggande. Det lätta trycket du kan använda på ditt ögonlock utan att det känns obehagligt, är ungefär samma tryck man använder när man gör TTouch Beröringar. Som alltid, se hunden! Reagerar den negativt så prova något annat!!

Det finns massor av olika TTouch Beröringar och de har alla olika namn, uppkallade efter djur. Många är små och cirkelformade rörelser, en del är följsamma lyft, men idag tänkte jag dela med mig av den beröringen som kallas “Zebra”.  Den är oerhört lätt att lära sig och enkel att använda.

Man använder de delarna som är rödfärgade på fingrarna nedan…

Man sätter mjukt handflatan mot hunden och zick-zackar sig följsamt fram över hunden. Det behöver inte nödvändigtvis vara massa zick-zack över hela hunden (som bilden under visar) det kan räcka med en kortare rörelse. Försök vara avslappnad och häng inte över hunden.

Moments, not minutes” brukar man prata om när det gäller TTouch. Så berör hunden någon sekund och ge den sen en paus. Zebra rörelsen kan vara bra att använda om hunden har en viss plats den är lite extra känslig på. Man man prova att zick-zacka sig fram, från en trygg plats till den lite känsligare platsen och avsluta på en trygg/bekväm plats. Mjukt och följsamt och lugnt.

Och glöm inte att andas! Alltid när vi människor provar nåt nytt och fokuserar så håller vi andan. Det känner hunden direkt och undrar “vad fasiken vi håller på med för skumt“… Att andas ut när man gör en beröring kan hjälpa. Prova gärna på dig själv några gånger först. Eller på en annan människa, innan du provar på hunden! Och alltid i en trygg miljö först!

För den som är intresserad att lära sig mer om TTouch så erbjuder jag att man kan komma och bo hos oss tillsammans med sin egen hund och lära sig mer om TTouch, se Bo & Lär Paket för mer information Jag  går även igenom 3 andra TTouch Beröringar i artikeln jag skrev för Canis.

 

9) TTouch Lugnande Bandage

Att använda ett bandage främjar lugn på många hundar. Läs mitt tidigare inlägg om hur man applicerar ett bandage, eller inlägget om hur Tanja – efter att ha läst här om hur bandagen fungerar – använde ett bandage på sin hund Attis för att hjälpa honom komma över sin mörker-rädsla.

 

10) Låt hunden ta in information

På bilden ovan (och på in-zoomingen under) ser man Tina & Bozz som jobbar tillsammans med Tuffa och hennes ägare Linda & Sarah.

Tina och Bozz har stannat upp och Bozz vill ha mer information om Tuffa så han sticker nosen i luften och vädrar. Det är perfekt att Tina låter honom göra just det!! Om hon skulle försöka tvinga honom att gå vidare skulle det riskera leda till  frustration och explosion.

Man ser på Bozzs svans att han inte är på väg att explodera här utan helt enkelt är lite nyfiken. Det vill vi uppmuntra/belöna/förstärka genom att låta honom lukta och lugnt berömma med avslappnat koppel! När han fått ta in lite information kan man be honom att fortsätta i rörelse.

Flera gånger under vårt tränings-pass lät vi hundarna korsa varandras spår också så att de kunde lukta lite mer och på så vis lära känna den andra hunden på tryggt avstånd, om de ville.

 

11) Frivillighet, valmöjlighet & tålamod

Vi började vårt tränings-pass med Bozz och Tuffa ute på vårt fält där det var ca 10cm relativt tung snö. Jag hade frågat ägarna om de trodde det skulle vara OK och vi beslöt oss att starta så och se.

Efter ett kort tag visade dock Tuffa att hon ville därifrån. Klart och tidligt drog hon bort från fältet mot vägen. Självklart lyssnade vi och styrde kosan mot den plogade vägen istället.

Det innebar att vi inte kunde använda TTouch Markarbetet jag förberett på fältet men viktigast av allt är ju att hundarna känner sig bekväma med det vi gör. Och! Markarbetet skall vara lugnande. Det får ju den raka motsatsen om man genomför det med tvång!

Frivillighet och valmöjlighet är essentiellt inte bara när man arbetar med beteende-förändring utan överallt i vardagen med djur där det är praktiskt möjligt. Det bygger tillit och självförtroende!

Tålamod är lika viktigt! Vi vill att hundarna skall ha tålamod, men hur är vi själva med vårt eget tålamod när den “perfekta planen” vi gjort måste kastas åt sidan..? När vi missbedömt situationen och hunden exploderar..? När vi snubblar, och faller över hunden..? Om du känner att tålamodet tryter, avsluta tränings-passet och ge hunden nåt gott att tugga på medan du tar en paus från hunden.

 

12) Belöna bra beslut med Positiv Förstärkning

  • Ibland när hunden lugnt tittar på den andra hunden, ge din belönings-signal/klick och ge en godbit.
  • Ibland när hunden tittar lugnt mot dig,  ge din belönings-signal/klick och ge en godbit.
  • Se till att hunden klarar av att vara lugn även om den får godis.
  • Vi vill inte ha en hund som “springer och jobbar” eller som “maniskt stirrar på sin ägare med krökt nacke”.
  • Vi vill ha en hund som klarar av att gå lugnt i sin egen balans och njuta av livet.

 

13) Belöna bra beslut med Negativ Förstärkning

Har man en hund som är reaktiv (gör utfall) för att den vill öka distansen mellan sig och hunden, eftersom den är osäker/obehaglig till mods osv, så kan man även belöna hundens bra/lugna beteende genom att öka distansen lite mellan hundarna. Gå gärna i en stor cirkel, så får hunden liksom en liten positiv lättnads-känsla.

Tänk på att en hund inte vet hur länge vi har tänkt vara ute och “jobba” med den andra hunden! En liten paus i form av en lugnande cirkel då och då kan vara oerhört effektivt, speciellt om man tajmar det så att hunden associerar ett bra/lugnt beteende med “pausen”.

Tänk också på att om din hund gör utfall för att den är frustrerad för att den faktiskt vill springa och hälsa/leka, ja då är en ökad distans faktiskt en Negativ Bestraffning och resultatet blir minskad sannolikhet att beteendet du ville ha mer av utförs igen.

 

14) Lek

Man kan med fördel leka lite med hunden, t.ex. med någon favorit-leksak, i närheten av den andra hunden. Lek genererar oerhört mycket positiva känslor i hunden som den då lär sig associera med den andra hunden om den får öva lite i dess närhet.

Tänk på att vissa lekar inte är passande. Frenetisk boll-kastade  genererar en oerhörd massa adrenalin vilket gör hunden mer reaktiv. Ta det varsamt!

 

De sista 7 TräningsTipsen som kan vara bra att ha i åtanke om man vill hjälpa sin hund att hantera hundmöten på ett lugnare vis finns i här i nästa inlägg. Totalt har jag sammanställt 21 TräningsTips för hundmöten. Missade du de 7 första finner du dem här.

Milene Wallin är certifierad TTouch Instruktör för husdjur och diplomerad Beteendeutredare för Hund & Katt. 

Vill du ha hjälp med ditt djur, boka en föreläsning, eller komma på besök och träna hemma hos Milene ta kontakta via HusdjursCoachens Facebook Sida, på +46 727 31 24 83 eller milene.wallin@hotmail.co.uk. Priser finner du på sidan Tjänster & Pris.

SaveSave

SaveSave