Tag Archives: klicker

HoppJerka

Ibland får ägare rådet att stå på kopplet för att lära hunden att inte hoppa upp. Är det ett bra råd? Är det effektiv, reko träning? Varför väljer vi den strategin framför andra? Och hur upplever hunden den situationen? Vad känner den och vad lär sig egentligen hunden när man trampar på kopplet, så att det blir så kort att hunden inte fysiskt kan hoppa upp? Och, vad är det egentligen man vill lära hunden när man står på kopplet..? Att inte hoppa..?

“Problemet” är ju att “inte hoppa” är ju inte ett beteende. Det är ju bara att “inte göra någonting.” Så, vad är det egentligen vi försöker lära hunden genom att hindra den att hoppa? Vad är mål-beteendet?

Är det att stå med alla fyra tassarna på marken kanske… Eller att ligga ner, med magen mot marken….

Eller, är det kanske  att hunden sitter upp, med alla fyra tassarna mot marken..?

En ännu intressantare fråga är väl, varför hoppar hunden? Och vad är det som förstärker hundens hoppande..? Någonting i omgivningens bemötande gör att hunden startade och fortsätter att hoppa. Att bara hindra hunden från att hoppa förändrar ju inte hundens motivation till att hoppa. Vad är det för konsekvens hunden får av att den hoppar, som den vill åt? Med andra ord; varför hoppar hunden?

Vi kan väl alla vara överens om att en hund som hoppar inte är en helt avslappnad hund. Hur kan vi hjälpa hunden att slappna av och känna sig trygg? Hur behöver vi förändra miljön för att hunden skall klara av att ha alla fyra tassarna på golvet, eller vad det nu är vi bestämt oss för att vi vill ha.

Men, varför hoppar den? Nedan ser vi en bild på härliga Lucky som bor hos oss ibland. Han älskar att hoppa. Han gör det när han är lite uppe i varv och glad. För att han vill ha uppmärksamhet. Han kan oxå göra det när han är lite stressad, för att det är ett beteende som han mår bra av att göra.

Om en hund mår bra av att hoppa i en situation är jobbig, är det då en smart lösning att bara hindra den från att hoppa då..? Eller behöver vi göra nåt mer, nåt annat för att hjälpa dom?

Om hunden hoppar för att den är glad är det då schysst att hindra den från att uttrycka sin glädje, utan att ge den en annan output…? Bara “sluta tack“!

Belönings-baserad träning kallas positiv förstärkning på fack-språk vilket betyder att i träning med hunden förstärker/belönar man ett beteende som t.ex. “att stå” genom att ge hunden nåt den vill ha – t.ex. en godbit – när den gör det vi vill.

Förenklat kan man säga att vår uppgift som tränare är att hjälpa hunden att lyckas och att belöna det, plus att se hunden och dess behov; förstå vad den känner så att vi kan hjälpa den om den behöver det. Så att den t.ex. slipper hoppa för att få en “läskig människa” den inte känner att flytta sig längre bort.

Har vi en nervös, osäker hund behöver vi vara väldigt snabba i frekvensen med vår träning för att hjälpa hunden förstå, för att hinna före innan det blir för svårt, och arrangera miljön så att hunden inte känner sig tvingad att hoppa. Då kan vi belöna allt det där bra som hunden gör när den mår bra och är i balans.

Det brukar inte va svårt att få en hund att sluta hoppa. Men det krävs tajming, det krävs teknik, och det krävs att man övar. Krävs det att man står på kopplet? Det finns många kris-situationer då man måste göra det. Men i ett planerat tränings-pass det har jag personligen svårt att se, varken med vuxna hundar eller valpar.

Missförstå mig rätt. Jag har absolut inget emot att man lär hunden att signalen “fot på koppel” betyder “hund har fyra tassar i golvet“. Det är inte “vad” man tränar jag ifrågasätter utan “hur” man tränar det.

VILL DU LÄRA DIN HUND VARA AVSLAPPNAD I KOPPEL?

Varmt välkommen på helg-kurs hos mig i Värmland den  6e, 7e och 8e juli!

Plats för 3 hundar och deras ägare. Vi tränar din hund att bli följsam och lyhörd i koppel ute på promenad och i mötet med andra. Ni bor i en varsin stuga tillsammans med er hund (bild inifrån ena stugan nedan). 

Belönings-Signal

Vad är en BelöningsSignal? 

En BelöningsSignal är en tydlig signal som man använder med hunden för att signalera att positiv förstärkning kommer, dvs ofta godis eller leksak. Signalen kan vara ett klick-ljud från en s.k. Klicker, eller ett BelöningsOrd som man själv väljer.  Ägare jag jobbat med använder ord som RÄTT, TOPP, ACERS, HEPP, YES osv. Signalen kommer alltså först, sen fiskar man upp en godibit/förstärkare som man ger hunden.

Varför är det bra att ha en BelöningsSignal?

Jo, för när man tränar kan man vara väldigt specifik och tydlig med exakt vad och när hunden gör rätt. Speciellt viktigt när man försöker rehabilitera hundar och lära in nya beteenden istället för gamla mönster, men även så klart oerhört effektivt när man tränar Freestyle eller Trix eller andra mer komplexa beteenden med sin hund.

En annan fördel är att man kan ge signalen när hunden tittar bort från ägaren vilket man ofta t.ex. gör i börja när man rehabiliterar reaktiva hundar som gör utfall mot andra hundar. Det är precis så vi tränar Enzo här på bilderna. Vi förstärker beteendet att titta-lugnt-på-en-annan-hund (utan att explodera) och ju mer träningen fortskrider kan vi förstärka beteendet titta-på-hund-och-titta-sen-på-ägaren. Vi shejpar med andra lugn och avslappning. Vi lär Enzo att själv klara av situationer med andra hundar.

Varför använder vi inte bara ordet “bra” eller “duktig vovve”?

Därför vi vill undvika ord och fraser som man använder lite då och då – slentrianmässigt – med hunden eftersom vår belönings-signal ALLTID skall följas av en belöning/förstärkning  för att vara så stark, tydlig och effektiv som möjligt!

Varför är en signal mer effektiv än vanligt beröm?

Eftersom vår BelöningsSignal ALLTID åtföljs av godis blir den mer positivt laddad än generella termer och ord som man ofta slänger ur sig lite hipp som happ utan att hunden får godis eller lek.

Påverkar BelöningsSignalen vår tajming?

Ja! En annan stor fördel är att BelöningsSignalen markerar det/de specifika beteendet vi valt ut, som vill ha mer av eller försöker lära in osv. I det här fallet med Enzo är det hela beteendet vi shejpar fram att lugnt-titta-på-andra-hundar-och-sedan-själv-titta-bort-sen-titta på ägaren-och-sen-gå-vidare. Vi bryter ner beteendet i små beståndsdelar som vi sen lägger ihop, successiva approximationer mot rätt beteende-kedja.

Eftersom vi markerat det som var RÄTT behöver vi inte stressa med att hinna fiska fram och snabbt ge hunden en godbit. Vi gav signalen och den indikerar vad hunden gjorde som vi vill ha mer av! Tränar vi utan Signal så måste förstärkaren/godiset/leken levereras absolut senast 2 sekunder efter att hunden gjort det vi ville, helst ännu snabbare! Om hunden får godisen 3 eller 4 sekunder efter beteendet kommer vår träning gå mycket långsammare eftersom det blir mindre tydligt för hunden exakt vad det vad den gjorde som “lönar sig”. Det är just det som Enzos matte och jag diskuterar i klippet nedan:

Vad är fördelarna med en Klicker jämfört med ett Ord?

Klickern är en väldigt snabb/kort signal. Den har ingen “känsla”, varierar aldrig tonläge (även om ägaren är irriterad så är klicket det samma som alltid). Det gör att det blir otroligt konsekvent och det blir väldigt tydligt (så länge man inte klickar fel, vilket man ju helt klart gör ibland – och då måste man ge en godis ändå, annars sänker man värdet av Klicket).

En annan fördel med Klicker är oxå att det hjälper ägaren att vara konsekvent när det gäller ordningen; Signal först sedan Godis/förstärkare! Yes! Signalen skall alltid komma först, sen kommer godiset. Handen skall INTE vara i fickan medans vi tränar, eller inte ens på väg mot fickan för att plocka upp en godis (för då blir det en del av kommandot/beteendet och man får en hund som inte gör beteendet om man inte har handen i fickan). Har man en Klicker i handen och ett koppel i den andra blir det möjligt att oxå stoppa handen i fickan för tidigt och fiska upp en godis.

Vad är fördelarna med ett Ord jämfört med Klicker?

När jag tränar med ägare använder vi oftast ett BelöingsOrd istället för en Klicker. Skälet är enkelt. Oftast är hunden kopplad, och det är svårt nog att hantera hunden/kopplet och godiset. Skall ägaren oxå ha en Klicker i handen så blir det ofta en sak för mycket. Vi har ju trots allt bara två händer. Och, vår mun har vi ju alltid med oss, medans en klicker kan ligga i fickan på “fel” jacka eller i “fel” väska.  Det är helt enkelt många gånger enklare att använda ett Ord istället för en Klicker.

Hur tränar man in ett BelöningsOrd?

Det gör man precis som när man tränar in en klicker dvs:

  • Välj ett ord, tex RÄTT.
  • Säg RÄTT och ge godis
  • Repetera.
  • Du kan också be hunden göra något den redan kan, säga RÄTT och sen belöna.
  • Kör många korta, separata pass.
  • Håll en lättsam och positiv ton!
  • Observera hunden! Det skall vara kul att träna för både hund och ägare. Visar hunden ointresse eller tecken på stress avbryt och prova en annan dag.

Stort tack till goaste Enzo och hans matte och husse för att ni kom till mig och tränade. Det var två fantastiska roliga dagar!

Och tack till Iggy som hjälpte oss massor!

För den som är intresserad finns det 1 plats kvar på Reaktivitets Rehab Weekend i Maj

Eller kontakta mig för information om hur vi kan lägga upp en skräddarsydd vistelse för dig och din hund!

Varmt välkommen att träna och bo i en av våra gäststugor tillsammans med din hund hos mig i Värmland!

Information om mina workshops finner du på mina Facebook Evenemang .   

Smart trix

Ett beteende som är väldigt smart att lära sin hund är att trycka nosen mot en knuten näve. Detta beteende kan man sedan nämligen använda för förenkla inlärningen av en massa andra beteenden t.ex. när man tränar inkallning eller om man vill lära hunden att öppna någonting med nosen  och det är även användbart  när man gör munkorgs-träning.  Om man har en hund som är reaktiv och reagerar på andra hundar, bilar osv så kan man med fördel använda beteendet för att flytta hunden från en plats till en annan eller för att byta hundens position så att den inte längre stirrar på det där jobbiga.

På klippet nedan börjar Iggy lära sig trycka nosen mot min knutna näve. Jag använder YES som belönings-signal. Näst sista repetitionen missar jag belönings-signalen och rufsar glädjefyllt till Iggy på huvudet. Denna miss bidrar till att nästa repetition inte funkar för Iggy. Lyckligtvis ignorerar jag det och hon provar igen och lyckas bra (och HURRA för jag lyckas kläcka ur mig min belönings-signal :-)!

Det är viktigt att hunden har bemästrat beteendet (nosandet) helt och fullt innan man börjar använda det för att lära hunden andra saker osv. När man tränar ett nytt beteende med positiv förstärkning (dvs man belönar beteendet med något hunden vill ha som alltså förstärker beteendet) bygger man med repetition upp inte bara ett pålitligt beteende utan hunden lär sig också associera själva beteendet med positivitet!  En knuten näve kommer att betyda möjlighet att få godis. Vilken lycka!! Och därmed också vilken lättnad för hunden när man sen använder det för att hjälpa hunden ur en jobbig situation; att gå från att stirra på nåt jobbigt som man inte vet hur man skall hantera till att få chansen att göra någonting man verkligen kan och fått öva på i massor!

Min ambition är att Iggy skall lära sig trycka nosen mot min knytnäve och hålla den där tills jag säger YES. När hon kan det kommer jag börja använda det till att hjälpa oss i andra situationer.

Varför inte använda handflatan istället för knuten näve? Jo, för att en knuten näve är en mer distinkt och medveten handling än en öppen handflata. Det finns risk att hunden ser min handflata t.ex. när vi är ute och går – och mina armar dinglar avslappnat – och att hunden då tror att den skall nosa handflatan.  Det här ser man ibland på hundar som fått lära sig nosa mot en öppen handflata. Så fort de ser handflatan ser de en chans att tjäna en godbit och försöker frenetiskt hoppa upp och nosa ägarens handflata. Det blir otydligt och frustrerande för både ägare eller hund vilket man lätt undviker om man tränar mot knuten näve.

Ha så kul i träningen!

Milene Wallin är certifierad TTouch Instruktör för husdjur och diplomerad Beteendeutredare för Hund & Katt. Vill du ha hjälp med ditt djur, eller boka en föreläsning, kontakta Milene på +46 727 31 24 83 eller milene.wallin@hotmail.co.uk.

Klickerträning för Osäkra Hundar

Otrygga hundar litar inte på sin omgivning. De är rädda för att råka ut för obehag, och ofta är de rädda för agera och ta initiativ eftersom de lärt sig att det kan leda till obehag och/eller bestraffning. För en nervös hund ter sig livet oförutsägbart. Den saknar förmåga att kontrollera sin omgivning och kunna undvika eller fly undan obehag. Sådana hundar utvecklar ibland strategin ”attack är bästa försvar” och börjar morra, skälla och göra utfall mot det den är rädd för; för att se till att det inte kommer närmare. Andra gånger resulterar det i att hunden, i ett försök att undvika allt det där läskiga och okontrollerbara, blir väldigt stillsam och innesluten. Den gör minsta möjliga och vågar absolut inte prova nya saker. Ju färre saker hunden gör, desto färre saker kan leda till obehag! En sån hund kan bli både stillsam och nedstämd.

Klickerträning och specifikt Shaping, som jag skrev om tidigare, kan vara ett fantastiskt sätt för en osäker hund att börja våga prova nya saker igen. Genom Shaping man bygger upp hundens egenkontroll och självförtroende eftersom den styr vad som händer. Hunden lär sig att våga prova för att se vad som fungerar!

Men att träna en osäker och nervös hund är väldigt annorlunda mot att träna en trygg hund med bra självförtroende. Som jag sagt många gånger tidigare, alla hundar är olika och man måste individanpassa sin träning. Här är ett kort klipp där Iggy håller på att lära sig hoppa upp på en pall och skälla. Många hundar blir väldigt yviga och fulla av fart och fläkt när man Klickertränar dem. Som man ser på klippet är Iggy är tvärtom. Hon blir stillsam och försiktig. Blir det för svårt (och hon inte förstår vad hon skall göra) ”stänger hon av”. För hunden att göra ett beteende under träning och inte få ett Klick och Belöning (någonting hunden både förväntat sig och vill ha) upplevs som obehagligt och frustrerande. Frustrationen gör att Iggy låser hon sig helt, och endera går därifrån eller blir apatisk/ointresserad. Det gäller därför (som alltid visserligen) att försöka vara en så bra tränare att den osäkra hunden förstår vad det är jag vill att hon skall göra, så att den kan få sitt Klick och sin Belöning.

Att införliva förväntningar är extra viktigt för osäkra hundar! Om man som tränare inte snabbt kommer på hur man kan göra det enklare för sin hund, så att den förstår vad man vill att den skall göra, så kan det vara smart att ge hunden ett kommando den redan kan så att man får Klicka och Belöna hunden. Ibland upprepar jag det några gånger. Andra gånger tar jag en paus efter att hunden ”lyckats” och fått sitt Klick och sin Belöning. Lek och beröm är också bra verktyg för att lätta på stämningen! Ibland är det bäst att bara låta hunden vara ifred en liten stund, andra gånger räcker det att flytta på sig tillsammans med sin hund. Så exakt vad man gör i pausen beror på hunden och situationen. Du kan läsa mer om vikten av lek för hundens välbefinnande här.

img_0854

Under träningen med en osäker hund som Iggy kan det fungera bra att kasta Belöningen på golvet, en liten bit iväg från dig själv, så att hunden får springa och nosa upp den och för att äta den. Då får hunden röra på sig lite fritt iväg från oss och använda nosen, vilket kan hjälpa hunden släppa spänningar och finna leken igen. En annan fördel är att hunden får välja att komma tillbaks till dig för att fortsätta träna eller inte. Träning har samma regler som lek: det skall vara valfritt och kul! Jag ropar generellt inte tillbaks en hund (om det inte är så att jag är på kurs tillsammans med andra så klart).

Tänk också på att små till synes obetydliga händelser under träning kan upplevas som skrämmande av hunden och skapa stora svårigheter för känsliga hundar som Iggy. Träningen är en väldigt fin balansgång med osäkra hundar. Om man använder Sharing-Övningar – som när jag tränade Poppy att kliva in i en kartong – så är det t.ex. viktigt att lägga nåt tungt i kartongen, så den inte smäller i huvet på hunden om den råkar trampa på kanten. En sån upplevelse riskerar förvärra situationen för en osäker hund.

Här är en video (10 minuter) filmad över 5 korta träningstillfällen, där jag Klickertränande Iggy att börjar lära sig vinka. Här ser man hur Iggy tittar bort när det blir lite för svårt och är ganska stillsam i början, men också hur hon växer i självförtroende och vågar mer ju mer hon lär sig. Att få visa att man kan någonting är ju något vi alla tycker är kul!

Milene Wallin är certifierad TTouch Instruktör för husdjur och diplomerad Beteendeutredare för Hund & Katt. Vill du ha hjälp med ditt djur, eller boka en föreläsning, kontakta Milene på +46 727 31 24 83 eller milene.wallin@hotmail.co.uk.

Shaping i Stereo

Shaping är ett av många sätt man kan använda Klickern när man tränar hundar och andra djur. Vår första hund Poppy älskade Klickerträning och Shaping använde vi ofta. När man använder sig av Shaping tar hunden själv egna initiativ i träningen. Istället för att man visar den med sina händer eller leder den med godis får hunden gissa vad det är man är ute efter. Man markerar och belönar hunden för små successiva steg mot beteendet man vi lära hunden. Det är lite som leken “Fågel, Fisk eller Mittemellan” som man lekte som barn då man gömde något på en plats som kompisen fick leta efter. ”Det blir varmare” sa man när kompisen gick i rätt riktning, närmare det man hade gömt. I Shaping är Klicket och den efterföljande belöningen motsvarigheten till “det blir varmare”.

När jag lär ut Klickerträning till ägare tränar vi alltid på varandra innan vi tränar med hundar. Jag väljer ett beteende jag vill de skall göra; t.ex. “ställa sig upp, gå bort till dörren och trycka ner handtaget”. Personen får sedan experimentera sig fram för att finna ut vad det är de skall göra. Barn är väldigt bra på det här! Jag Klickar när de ställer sig upp, Klickar när de vänder sig mot rätt riktning, Klickar sedan när det går i rätt riktning osv. Sen byter vi roller. Det är kul och man lär sig hur viktigt det är att klicka små steg i rätt riktning, vilket är precis vad Shaping handlar om.

Shaping är väldigt bra hjärngympa eftersom hunden får tänka så mycket. Den blir belåten och väldigt trött av träningen. Det är därför extra viktigt att man tränar korta pass, eller lägger in många pauser under en träningstimme.

På det här klippet ser du när jag använder Shaping för att lära Poppy att kliva in i en kartong. Kanske inte ett så användbart trix men vi hade väldigt kul! Jag har lärt både Poppy och Iggy en massa ”onödiga” trix eftersom Klickerträning är kul och ökar välbefinnandet hos både hund och människa.

När jag Klickertränade Poppy att kliva in i en kartong var vi ute i hundgården eftersom jag då slog två flugor i en smäll. Positiviteten som alstras hos hunden genom belöningsbaserad träning (positiv förstärkning på fackspråk) och Klicker smittar nämligen av sig på den plats du tränar. Poppy var ju en omplaceringshund och hon gillade inte att sitta i hundgården när vi fick henne. Hon skällde tills man släppte ut henne men genom att bl.a. träna diverse olika saker i hundgården lärde sig Poppy att associera hundgården med positiva känslor. Bingo! Viktigt att säga också att man absolut inte skall försöka ”lära” en hund att trivas i hundgård genom att stänga in den och låta den skälla tills den blir tyst. Det skapar ett enormt obehag hos hunden vilket ofta resulterar i Inlärd Hjälplöshet. Du kan läsa mer om Inlärd Hjälplöshet på sida 97-100 i Kenth Svartbergs litteratur-sammanfattning om Inlärning hos Tamhund.

När Poppy övade på att kliva in i en kartong hade jag en Klicker ena handen och i den andra handen en fjärrkontroll som jag regelbundet använde för att ge Iggy godis i hundgården bredvid, så länge hon var lugn. Om man tittar noga ser man Iggy bakom mig. Att träna med två hundar samtidigt gör inte träningen enklare, den saken är klar. Det blir svårt med fokuset, och därmed tajmingen, och resultatet blir att träningen gärna tar lite längre tid. Men vi tränade för att öka hundarnas välbefinnande inte för att hinna med si och så mycket på kortast tid, så det funkade bra för oss. Svårare var det däremot att stänga in en hund när jag tränade en annan. Det hade både Poppy och Iggy svårt att acceptera och blev båda gärna frustrerade om de inte fick vara med. Ibland fick en hund därför öva ”plats” när jag tränade något nytt beteende med den andra. Att ha en fjärrstyrd maskin som kan leverera godis är guld värt i en sån situation.

Att Klickerträna sin hund bygger tillit och stärker bandet mellan ägare och hund bl.a. p.g.a. att det aktiverar belönings-centrat i hjärnan som i sin tur aktiverar utsöndring av Dopamin; kroppens egen glädjemolekyl! För en osäker hund som vår Iggy kan Shaping vara ett oerhört effektivt sätt att bygga hundens självförtroende och lära den att våga prova nya saker. Men det finns fallgropar som man skall passa sig för när man jobbar med känsliga, rädda hundar. Man måste ha en lite varsammare strategi. Det kommer jag skriva mer om i nästa post “Klickerträning för Osäkra Hundar”.

Milene Wallin är certifierad TTouch Instruktör för husdjur och diplomerad Beteendeutredare för Hund & Katt. Vill du ha hjälp med ditt djur, eller boka en föreläsning, kontakta Milene på +46 727 31 24 83 eller milene.wallin@hotmail.co.uk.

Det Sa Bara Klick

Det tog mig en hel del år som hundägare innan jag började använda Klicker när jag tränade vår första hund Poppy, men när jag väl börjat sa det i princip bara klick och jag var fast. Och! Nu på fredag skall jag på Clicker Expo vilket är en 3 dagar lång konferens som bara handlar om KlickerTräning. Gissa om jag ser fram emot det!

Klickern är ett fantastiskt verktyg när det gäller att lära hundar nya beteenden! I dagens läge använder jag ofta både Klickern och “yes” för att markera att hunden gjort rätt. Belöningarna som följer kan vara godis, lek eller nåt annat som hunden värdesätter högt och vill ha eller vill få göra (som att gå framåt och lukta på nåt specifikt t.ex).

Fördelen med ett ord som belönings-markör är att du har båda händerna fria vilket t.ex. kan underlätta på promenad. Fördelarna med Klickern är bl.a. att man kan vara så specific och exakt med just vad man klickar och att ljudet är neutralt. Blir man frustrerad så hörs inte det på Klicket t.ex.

Men man skall tänka på att många hundar är ljudkänsliga och ett Klick kan vara ett alltför starkt ljud för vissa hundar. När jag skulle träna bulldogen Luis att lära sig gå till en matta upptäckte jag just hur ljudkänsliga en del hundar är. Trots att Luis ägaren använt Klicker tidigare. Man ser klart och tydligt hur Luis ryggar tillbaks när han hör ljudet. Det verkar gå över men ca 3,5 minuter in i filmen inser jag att de är bättre att droppa Klickern och använda min röst istället.

Alla hundar är olika och man får helt enkelt individanpassa sin träning.  Lyckligtvis kan kan man också träna nya beteenden på många olika vis med Klicker. Jag använder mig ofta av det man kallar Shaping, där hunden själv får prova fram vad det är jag vill att den skall göra. Det kommer jag skriva mer om imorgon!

Milene Wallin är certifierad TTouch Instruktör för husdjur och diplomerad Beteendeutredare för Hund & Katt. Vill du ha hjälp med ditt djur, eller boka en föreläsning, kontakta Milene på +46 727 312 483 eller milene.wallin@hotmail.co.uk.